SKUNK KOM TILLBAKA NÅN GÅNG
Allt jag kunnat skriva. Allt jag kunnat göra istället för att titta på youtube-klipp som detta:



Det är inte kul. Det måste få ett slut. De senaste 5 dagarna har jag tränat 5 gånger om man räknar skottning som ett träningspass vilket jag tycker att det är eftersom
1. det ger pulsökning
2. det känns i kroppen
3. det tar tid

Fem gånger är fler gånger än hela hösten om man bortser från sist jag var här när jag cyklade fram och tillbaka mellan åkrarna. Stockholm är min bödel. Jag borde bo här i friska luften och vyerna och gratis mat på bordet när någon ropar att maten är klar. Dock verkar det inte gå något bra att skriva c-uppsats i dessa miljöer pga
1. internet
2. elljusspåret
3. pianot

På onsdag ska jag till min öronläkare. Jag längtar så fast den här pillar inte lika skönt som andra öronläkare gjort. Den här pillar så det gör ont. Som för att straffa mig för mina trånga hörselgångars skull. Jag började gråta en gång när han pillade sådär hårt. Det var när han upptäckte det hjärtfel som jag dolt så väl i alla år. Dessutom klagade han ju på mitt blodtryck. Detta skrev jag om i min skunkdagbok och hela historien finns även att läsa i skunkboken som är den självklara julklappen att lägga under granen i år och alla andra år också om man tror på att tiden gör att saker mognar snarare än dagens mest hypade i stockholms innerstad.

Dagens världscuptävlingar i Davos gick inte alls bra. Hälften var sjuka och hälften hade vallat fel. Det var tråkigt för jag hade sett fram emot dagens tävlingar som ett barn ser fram emot julafton. Längdskidor. Ledig helg. Davos (=mitt drömresemål). Jag tittade med Alma. Hon ville veta vilket språk alla åkare talade. Hon var mycket nöjd över att alla tyskar pratade tyska för då kan de ju prata med varandra. Alma ville vara Evi Sachenbacher-Stehle. "Jag är henne för hon har rosa hjälm och flätor", sa Alma. "Vem vill du vara?" frågade Alma. Det är så svårt att svara på den frågan. Jag vill konsekvent hålla fast vid att det är bäst att vara sig själv och att det särskilt är dumt att vilja vara någon annan bara för att den är sötare än vad man själv är. Å andra sidan vill man ju vara den som vinner (i.e. Björgen).

Skottade altanen sen. Fick gummiarmar.
Vill nu inget hellre än gå och lägga mig.

En hobby jag har är att slå i synonymordböcker. Jag brukar slå ett random ord. Sen slår jag upp ett av de ord som det första ordet är synonymt med. Därefter slår jag upp ett av de orden som det andra ordet är synonymt med. Så fortsätter jag tills ordet jag slår upp inte på något sätt är synonymt med det första ordet.

sammanställa -> ordna -> planera -> programmera -> koda -> dechiffrera -> läsa -> plugga -> proppa -> fylla -> berusa -> hänföra osv.

Ja, det är egentligen ganska tråkigt.

Vill skriva till tv3 och fråga varför de har ändrat idén kring att bara ha svensktoppslåtar i Ensam mamma söker. Som trogen tittare är jag mycket besviken. Höjdpunkten varje säsong har ju varit detta när en kille blivit dumpad och man spelat Per Gessle: Det är tuffa tider för en del, för en drömmare, för en drömmare. Jag vill skriva till tv3 och säga att Ensam mamma söker har förlorat sin själ.

Hej!

Tack för att du har hört av dig till oss! Vi har skickat dina synpunkter för kännedom till ansvariga för just denna fråga. Det är av största vikt att vi får veta vad våra kunder tycker om oss och vår organisation. Det hjälper oss att såväl utveckla som förbättra både våra produkter ochvårt arbete. Du är alltid välkommen att höra av dig till oss. Vi hjälper gärna till!

Med vänlig hälsning
ICA Kundkontakt
Kurt Land

Hej!
Jag tycker att de senaste gångerna jag köpt en ica-pizza mozarella har mozarellaosten varit ojämt placerad. Detta är ju ett stort problem eftersom det påverkar ätupplevelsen. Vissa bitar (de utan ost) blir inte lika goda som andra bitar (de med ost). Tidigare har det ibland hänt att osten varit ojämt placerad och då har jag tänkt att det var nog det sita exemplaret man gjorde på dagen då alla var trötta och bara ville gå hem. Nu på sistone har dock ojämnheten blivit snarare regel än undantag. Jag tycker det verkar underligt att försämra världens godaste pizza och undrar om några ändringar har skett i produktionen. MVH / en som gillar icapizza mycket

vill verkligen ha en bombarjacka men min kille säger jag är rasse då :(

Skolan är tråkig. Imorgon är det födelsedagsfest hemma hos mig. Jag borde självklart plugga. Har pluggleda och livsleda, mest livsleda. Nu är jag äldre än vad David nånsin blir. Idag var det jättemånga gubbar på pendeltåget. De var gamla och vingliga. De hade ömtålig skrynkelhud på händerna, deras vener var opålitliga och de skakade. De hade så fina ögon. Speciellt en hade verkligen jättefina ögon. När jag var på väg till pendeltåget var det några som frågade om jag ville bli fotograferad för en dagens-klädsel-grej. Det ville jag inte. Däremot blev jag intervjuad senare under dagen angående min praktikplacering. Jag fick en biobiljett som tack. Jag tror att jag ska se den nya Coppola-filmen men jag vet inte. När jag såg Marie Antoinette på bio blev jag dumpad. Mitt under brinnande filmvisning. Man vet inte men det kan vara ett omen. Nu borde jag städa appropå fest hemma hos mig imorgon.

En klasskamrat till mig hade varit försvunnen länge men nu kom hon tillbaka. Det visade sig att hon hade legat på sjukhus och opererat bort en äggstock. Till hennes stora besvikelse hade hon fortfarande mens varje månad. Man tycker att vissa erfarenheter borde ge en viss fördel i livets hårda skola men inte.

Det verkar som om cancern är här för att stanna. Någon gång kommer jag alltså bli pappalös. Av min pappa har jag ärvt mitt vemod och min ältan samt min stundtals totala bekymmerslöshet. Min pappa är min pappa. Kanske är han även din pappa. Kanske har vi samma pappa. Vi har ändå varsin relation till vår pappa. Dessa relationer är ojämförbara. Pappa älskar oss lika mycket fast han viskar i mitt öra att han älskar mig mest. Han viskar bergis i ditt öra också. Sån är nämligen pappa. Snart ska han dö. Snälla låt honom dö värdigt.

Jag skulle vilja skriva patientjournal såsom jag skriver skunkdagbok. Särskilt omvårdnadsdiagnoser skulle jag vilja formulera mer själsligt. T.ex. vill jag skriva om patienten är söt, snäll, trevlig, bor i bostadsrätt, behöver extra uppmuntran r/t lite lessen. Negativa saker vill jag överhuvudtaget inte skriva om och det gör jag heller inte. Om patienten har högt blodtryck negligerar jag det. Om jag tar blodtrycket på en patient och det är t.ex. 160/100 så säger inte jag OJ det var HÖGT. Jag gör som den där läkaren som var på teveserien "Husläkarna" som sa att alla patienters blodtryck var alldeles strålande oavsett siffror. Jag tycker nämligen det är så trist när patienten till och börja med var arbetslös, sen blev sjuk, sen inte fick någon sjukförsäkring längre, att dessutom börja klanka ner på blodtrycket. Ett stabilt blodtryck skulle ju kunna vara en källa till tröst. Även temperatur, b-glucos och syremättnad kan vara saker att hurra för i en annars så nedstämmande vardag. Du har visserligen cancer men hej vilken fint b-glucosvärde.

Idag var jag med på en operation. Det var kul!! Mkt blod!!

OBS. Detta är ett expriment. Vet ej om jag kommer kunna skriva. Tycker att det känns mycket oinspirerande med blogg men nu när skunk inte längre ska finnas och man måste ju ventilera sina känslor, berätta vad man gjort, vad man ska göra, vad man inte ska göra, vad man anser om aktuella sporthändelser mm. Men jag är rädd för att detta når en annan publik och överhuvudtaget tycker jag inte om publik, tycker om att skriva ut i intet utan kontroll av antal besökare som om mina betraktelser vore någon slags krog som vill vara fullsmockad, det vill de inte vara, de vill vara en utsiktsplats över åkrar och längst bort ett skogsbryn, kanske en sjö till vänster, din smygrökarbänk när du var 15, längst bak i klassrummet med armarna i kors, den välvilliga sköterskan som möter dig när du opererat huvudet. Allt och inget. Döden och livet. Kring dessa ting kretsar mina tankar. Även längdskidåkning tycker jag är intressant. För tillfället är till exempel längdlandslaget på träningsläger i Torsby. Jag vet inte var Torsby ligger men om detta skulle jag kunna skriva flera rader om jag inte vore så himla ledsen över det här med skunk.