OBS. Detta är ett expriment. Vet ej om jag kommer kunna skriva. Tycker att det känns mycket oinspirerande med blogg men nu när skunk inte längre ska finnas och man måste ju ventilera sina känslor, berätta vad man gjort, vad man ska göra, vad man inte ska göra, vad man anser om aktuella sporthändelser mm. Men jag är rädd för att detta når en annan publik och överhuvudtaget tycker jag inte om publik, tycker om att skriva ut i intet utan kontroll av antal besökare som om mina betraktelser vore någon slags krog som vill vara fullsmockad, det vill de inte vara, de vill vara en utsiktsplats över åkrar och längst bort ett skogsbryn, kanske en sjö till vänster, din smygrökarbänk när du var 15, längst bak i klassrummet med armarna i kors, den välvilliga sköterskan som möter dig när du opererat huvudet. Allt och inget. Döden och livet. Kring dessa ting kretsar mina tankar. Även längdskidåkning tycker jag är intressant. För tillfället är till exempel längdlandslaget på träningsläger i Torsby. Jag vet inte var Torsby ligger men om detta skulle jag kunna skriva flera rader om jag inte vore så himla ledsen över det här med skunk.