SKUNK KOM TILLBAKA NÅN GÅNG
Allt jag kunnat skriva. Allt jag kunnat göra istället för att titta på youtube-klipp som detta:



Det är inte kul. Det måste få ett slut. De senaste 5 dagarna har jag tränat 5 gånger om man räknar skottning som ett träningspass vilket jag tycker att det är eftersom
1. det ger pulsökning
2. det känns i kroppen
3. det tar tid

Fem gånger är fler gånger än hela hösten om man bortser från sist jag var här när jag cyklade fram och tillbaka mellan åkrarna. Stockholm är min bödel. Jag borde bo här i friska luften och vyerna och gratis mat på bordet när någon ropar att maten är klar. Dock verkar det inte gå något bra att skriva c-uppsats i dessa miljöer pga
1. internet
2. elljusspåret
3. pianot

På onsdag ska jag till min öronläkare. Jag längtar så fast den här pillar inte lika skönt som andra öronläkare gjort. Den här pillar så det gör ont. Som för att straffa mig för mina trånga hörselgångars skull. Jag började gråta en gång när han pillade sådär hårt. Det var när han upptäckte det hjärtfel som jag dolt så väl i alla år. Dessutom klagade han ju på mitt blodtryck. Detta skrev jag om i min skunkdagbok och hela historien finns även att läsa i skunkboken som är den självklara julklappen att lägga under granen i år och alla andra år också om man tror på att tiden gör att saker mognar snarare än dagens mest hypade i stockholms innerstad.